VINKLAD REDOVISNING AV FORSKNING

Redovisningen i slutrapporten för ”Framtidens skola” i Luleå av vad skolforskning visar är för mig upprörande läsning. Vill man tro gott om författarna – och det vill jag – så har dessa delar skrivits av någon som inte är påläst och som inte gett sig tid att läsa på. Vill man tro ont om författarna har man vetat vad som står i artiklar och rapporter, men valt att bara lyfta fram vissa delar. Ett i mitt tycke mycket oetiskt förfarande!

Här är de tre viktigaste punkterna:

1. Hur påverkas studieresultaten av storleken på skolan?
I slutrapporten refereras det till en rapport av Adolfsson (2014) och en forskningsartikel av Leithwood och Jantzi (2009). I dessa framgår det att yngre elever gynnas av mindre skolor. Resultaten avfärdas i slutrapporten med att skolenheterna i studierna är betydligt större än de små och medelstora skolor som Framtidens skola i Luleå handlar om. Detta stämmer inte. Leithwood & Jantzi visar att små skolor (mindre än 200 elever) ger bättre studieresultat än medelstora skolor (400-600 elever). Det är precis de storlekarna på skolor det handlar om i Framtidens skola. Som förslaget till framtidens skola ser ut kommer man att gå från skolor med mindre än 200 elever till skolor med ca 500 elever. Slutsatsen måste därför bli att Framtidens skola riskerar att försämra elevernas studieresultat.

2. Hur påverkar skolans storlek elever med utländsk bakgrund, elever med lägre socioekonomisk status, och elever med behov av särskilt stöd?
I slutrapporten står det: ”Ja, det vi vet är att det är vissa elevgrupper som i högre grad främjas av att läsa vid en mindre skola (Adolfsson, 2014). Det handlar då främst om elever med utländsk bakgrund och elever med lägre socioekonomisk status.”
Detta är något som påtalats i åtskilliga remissvar, insändare, debattinlägg, och forskningsrapporter. Detta verkar de flesta vara överens om. Likafullt skriver man på nästa sida:
”En tydlig riktning vad gäller behov och förändringar är bland annat att Luleå växer genom nyanlända elever. Därför behöver särskild uppmärksamhet riktas mot elevgruppen nyanlända, deras förutsättningar för lärande och den ömsesidiga och positiva lärmiljö som uppstår för alla elever i mötet med andra, med olika bakgrund och erfarenheter, sociala, språkliga och kulturella. Ett tillräckligt stort elevunderlag skapar möjligheter att bättre möta upp och svara mot dessa behov.”
Detta påstående går stick i stäv med vad den forskning man nyss refererade till visar. Hur kan man komma fram till detta?

3. Är stora skolor mer attraktiva för lärare?
I slutrapporten skriver man att skolans kompetensförsörjning är ett tänkbart problem, och man refererar till en norsk studie (Falch & Ström, 2009) som visar att de riktigt små och stora skolorna inte uppfattas som lika attraktiva som medelstora skolor av varken lärare eller rektorer.
Detta är en kärnfråga för Framtidens skola. Som jag uppfattat det, så är det just förutsättningarna att rekrytera och behålla duktiga lärare som är det starkaste argumentet för att man vill förändra skolan i Luleå genom att gå från mindre till större enheter.
Vad man inte skrivit in i slutrapporten är hur stora dessa ”riktigt små” och ”stora” skolor är. Falch & Ström visar att lärare tenderar att lämna små skolor i större utsträckning än medelstora, men effekten syns bara för skolor med mindre än 80 elever. De visar vidare att lärare i ännu större utsträckning tenderar att lämna stora skolor. Den effekten syns för skolor med mer än 400 elever. Slutsatsen måste rimligen bli att medelstora skolor, 80-400 elever, är de mest attraktiva.
I förslaget till Framtidens skola vill man alltså lägga ner flera skolor som ligger inom det mest attraktiva storleksintervallet, för att bygga några skolor som kommer att bli större än 400 elever, och därmed troligen mindre attraktiva för lärare. Förslaget riskerar därför att försämra förutsättningarna för att lösa den förväntade lärarbristen.

Mina slutsatser från att ha läst just de artiklar och rapporter som refereras i slutrapporten blir att Framtidens skola riskerar att leda till:

– att elevernas resultat försämras.
– att elever med utländsk bakgrund, elever med lägre socioekonomisk status och elever med behov av särskilt stöd får sämre förutsättningar.
– att Luleå kommun får svårare att rekrytera lärare.

Jag uppmanar därför kommunfullmäktige, med Socialdemokraterna i spetsen, att ta er tid att sätta er in i vad den empiriska forskningen visar innan ni fattar ett beslut som kommer att få mycket långtgående konsekvenser.

Arne Nykänen, Södra Sunderbyn

(Insändare från 2016.)